Maria Rydhagens syster Bibi, var friskförklarad från två tidigare cancrar, när hon som 50-åring fick lungcancer. Till en början gick det bra med hormonbehandlingen och hon trodde hon skulle bli frisk, som tidigare. Men tyvärr gick det åt fel håll.
I boken ”Telefonsamtal från en död syster” beskriver journalisten Maria sin systers sista resa och tiden som följde i sonettform.
I intervjun berättar hon om hur det var som anhörig att följa sin syster fram till döden och sorgen över att förlora sin älskade syster.
Marias bok:
”Telefonsamtal från en död syster” av Maria Rydhagen, Lava
Böcker om döden:
”Hantera döden” en handbok av Jakob Ratz Endler, Bonnier Fakta
”Så länge vi lever” – hur insikten om livets korthet kan tydliggöra nuet och dess möjligheter av Peter Strang, Libris Förlag
”Den ofrånkomliga gåtan” – om döden och frågorna inför dödens slut, av Peter Strang och Owe Vikström, Libris Förlag
Tidigare poddar om döden:
Avsnitt Döden angår oss alla – med Camilla Lif – Avsnitt 69
Avsnitt ”Jag tror på ett liv före döden” – med David Rönnegard – Avsnitt 70
Elinor Nemlander är distriktsläkare på en vårdcentral i Stockholm och vårdutvecklare och forskare inom cancer på Akademiskt Primärvårdscentrum. I sin forskning fokuserar hon på tidig upptäckt, symptom och tecken på lungcancer i primärvården. Och hon fortbildar om cancerfrågor i Region Stockholm.
Elinor menar att svårigheten att se tidig lungcancer är att det är så diffusa symptom och att kontinuitet i primärvården ofta saknas. Med fler läkare, mer forskning och utökad vårdutveckling inom primärvården kan fler lungcancerfall upptäckas tidigt. Och det är något hon entusiastiskt berättar om i podden! Hon är också ny som primärvårdsrepresentant i den nationella vårdprogramsgruppen för lungcancer.
Att få cancer är en omvälvande kris och vi reagerar så olika, det går ofta inte att smälta allt på en gång. Det säger Felicia Hume, samtalsterapeut och författare, i det här avsnittet av Lungcancerpodden. Hon berättar om trauma, kris och olika faser man går igenom, som man kan behöva hjälp med.
”Våga visa dig sårbar.”
Felicia arbetar på psykoonkologen på Karolinska sjukhuset i Stockholm, där hon möter både patienter och närstående. Hon arbetar med samtalsterapi och läs- och skrivgrupper bl a. Skrivandet kan vara en hjälp i själva bearbetningsfasen.
Hon ger också många bra tips på hur man kan tänka och göra för att må bättre. T ex mindfulness, kultur och att söka tröst utanför sej själv.
”Kultur är viktigt, det är prestationslöst och gör att man mår bra!”
Felicia har också egen erfarenhet av döden och tycker vi bör prata mer om den. Att skriva ner sin tankar och fylla i det Vita arkivet kan vara en hjälp. Men också att prata med en präst eller annan trosutövare.
I avsnittet pratar vi också om närstående och om barn till patienten. Hur kan de få hjälp och hur hjälper man bäst den sjuke.
”Det viktigaste för hoppet är mina nära och kära.”
Andreas Hallqvist jobbar mycket med forskning knutet till kliniskt arbete vid Jubileumskliniken i Göteborg. Han säger att det händer mycket i alla stadier av lungcancer just nu och att det finns hopp i alla steg. En stor del av hans forskning handlar om olika kombinationsbehandlingar ihop med immunterapi och strålterapi. Han utvecklar också hur immunterapi fungerar och vem som får det.
Jag har intervjuat Anders Vikström, överläkare vid Lungkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Ett fullmatat avsnitt där vi pratar ingående om kliniska studier; olika faser av studier och hur man kommer med i en studie. Vi går också in på licensläkemedel, hur de tas fram och godkänns. Också vad som händer när ett läkemedel är restat hos apoteket. Anders Vikström tycker det är jätteroligt när patienter kommer med egna förslag och försöker alltid hjälpa dem som kan ha nytta av nya behandlingar. Han berättar också vad en IPÖ är och hur det kan hjälpa doktorer att skruva på behandlingen för bästa resultat!
Ett hyllningsavsnitt om Fredrik Johansson, som skapade Lungcancerpodden 2016.
Martin Sandelin, tidigare lungläkare, medgrundare av podden och nu anställd i ett globalt team på AstraZeneca, Tommy Björk, tidigare ordförande i Lungcancerföreningen och Ragnhild Franzén, minns Fredrik som vän och förebild.
Fredrik var spetspatienten som ville lära sig allt om lungcancer. Han ville krama ur varje behandling och knäcka koden för lungcancer för att kunna hjälpa andra. Det han gjorde genom podden har varit banbrytande och till stor hjälp för många, både patienter och anhöriga. Fredrik var en stor förebild både som patient och som glädjespridare. Han ville ge andra hopp och visa att det går att leva med lungcancer. Själv hade han ”tur”, som fick 9 år istället mot förmodat 2 år.
Åsa har haft lungcancer i 7 år. Avsnittet handlar om livet som pågår under tiden man är sjuk och går på behandling. Om att få sy balklänning med yngsta dottern, efter att krävt av sin läkare att få leva tills hon fyllt 18. Om att fylla 50 och sjunga arior för sina vänner och få ett frieri av maken. Om att arbeta i sjukhussängar och fåtöljer när man orkar och bara delta i godartat skvaller på arbetsplatsen. Om att själv leverera 7 års journaler till det nya landets sjukhus. Om att kunna skämta och ha distans till sin sjukdom. Och om att drömma och planera för trädgård och framtid. Kort sagt att leva livet fullt ut så länge man har det!
De båda läkarna Ella Äng Eklund och Charlotta Fröjd, ST-läkare respektive onkolog från Sahlgrenska i Göteborg kom hem från ESMO-22 i Paris med flera goda nyheter för lungcancerpatienter. Bl a berättade de om följande:
Ny tablettbehandling för patienter med en K-ras mutation, som tidigare inte haft så mycket att tillgå. Ger längre progressionsfri tid.
Immunterapi för äldre och sköra patienter som har en väldigt god effekt.
5-års överlevnaden för patienter med spridd lungcancer, som fått immunterapi tillsammans med cellgifter har ökat från 10% till 20% , vilket är det näst bästa resultatet efter malignt melanom.
Tilläggsbehandling med Osimertinib efter operation för patienter i stadium 3a med en EGFR-mutation ger längre progressionsfri överlevnad.
”Vi känner stor entusiasm inför framtiden för lungcancerpatienter”
Hur jobbar en radiolog och hur ser en tidig lungcancer ut? Det är några av frågorna som Vitali Grozman, thoraxradiolog och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, svarar på i detta avsnitt. Han är också ansvarig för den nya pilotstudien med lungcancer-screening som precis startat i Stockholm. Med projektet hoppas man kunna hitta fler kvinnor i riskzon med tidig upptäckt. Kvinnor gynnas också av lungcancerscreening, då man ser en mer långsamväxande lungcancer hos dem.
Anders Södergård, snart färdig specialist i allmänmedicin, fick en elakartad hjärntumör när han var 25 år. Det ställde livet på sin spets och han började fundera på vad han själv kunde göra för att förbättra oddsen i cancerkampen.
Här delar Anders med sig både av sin sjukdomshistoria och vad han kommit fram till att träning kan göra för att bl a minska biverkningar och värk. Han är väldigt inspirerande och förklarar på ett pedagogiskt sätt vad träning gör med cancerceller och hur vårt mående förbättras.
Anders har tatuerat in I N V I C T U S på sitt vänstra ben, med ett rött C för cancer. Invictus är en dikt han fick av sin syster när han låg på sjukhuset efter sin operation. Den är skriven av William Ernest Henley, som skrev den från sin sjukbädd när han skulle amputera bägge benen.
”Under natten som täcker mig, svart som hålet från pol till pol, tackar jag, må än vilken gud det kan vara för min okuvliga själ. Under alla omkopplingar, omständigheter har jag inte gnällt eller gråtit högt blivit nedslagen av den trubbiga klubban slumpen mitt huvud är blodigt, men inte nerböjt. Bortanför detta ställe av vrede och tårar hägrar fasan från skuggan, och ändå, tyngd av hoten under åren hittar ni mig och skall finna mig orädd. Det spelar ingen roll hur trångt sundet är, vilka beskyllningar och orättvisa straff som finns i rullorna, jag är ändock herre över mitt öde, jag är kapten över min själ.”
William Ernest Henley, 1875
Anders senaste bok heter ”Cancerkampen – Boosta dig med fysisk aktivitet” och handlar just om hur träning förbättrar oddsen mot cancer. Den är utgiven på Bonnier Fakta. Du kan läsa mer om Anders på hans hemsida:
Mesoteliom eller lungsäckscancer har inte haft någon god prognos förrän helt nyligen, då man började använda dubbel immunterapi. Plötsligt ser man patienter med chans till långtidsöverlevnad. I detta avsnitt intervjuas lungläkare och docent Gunnar Hillerdal, som arbetar vid Gävle sjukhus. Han har lång erfarenhet av just mesoteliom och ser en ljusnande framtid för sina patienter!
Mesoteliom har en tråkig historia och kom till Sverige när man började använda asbest i byggmaterial på 1950-talet. Men det tar 30–40 år att utveckla sjukdomen. Alltså upptäcks sjukdomen väldigt sent och många har inte fått någon effektiv behandling, utan man har dött ca ett år efter diagnos.
Trots att asbest förbjöds i Sverige 1982, har inte antalet insjuknande minskat, utan det är fortfarande ca 100 personer/år som drabbas. De flesta är män som jobbat med asbest, ca 80 %, men det finns också fall som inte kommit i kontakt med asbest.
Annelie, 31, var gravid med sitt tredje barn, var andfådd och hade svårt att andas. Hon hostade så hon knappt kunde prata, till slut blev hon inlagd på en avdelning för gravida. Där upptäcktes att hon hade vatten i ena lungan och hon tappades på 5 liter vätska. Men ingen visste vad som var fel. Hon fick föda med kejsarsnitt ett par veckor för tidigt, för att kunna röntgas med kontrastvätska.
Sen blev hon kvar ensam på sjukhuset, hennes sambo och nyfödde baby åkte hem. Efter fyra dagar fick hon beskedet lungcancer, med Ros 1-mutation, men med goda behandlingsmöjligheter.
”Var inte ensam! Det är viktigt ha familjen runt omkring sej!”
Lyssna till hennes gripande berättelse om hur en ung trebarnsmammas liv förändrades i ett slag, samtidigt som lyckan borde vara som störst. Hur hon fick vara ensam kvar på sjukhuset, tvingades sluta amma och inte fick träffa barnen på ett par veckor. Hon tvingades vara egoistisk och tänka på sig själv, för att kunna hantera sjukdomen. Hon ville ju bara bli frisk så lyckan kunde återkomma… Men när hon gick in på 1177 för att se sin diagnos, fick hon beskedet obotlig cancer i stadium IV.
Andreas hade ont i höften och ländryggen, som visade sig bero på lungcancer. Han valde då att göra ett eget gentest, för att få kontroll över situationen. Blodanalysen visade sig stämma med biopsin han gjort på sjukhuset. Men gentestet visade också vilka behandlingar som fungerar och inte för hans speciella mutationer. Dessutom fick han veta vilka studier som kan vara aktuella för honom.
”Det var viktigt att få information tidigt för att känna mig trygg.”
Här berättar Andreas mer om vad testet gett honom och hur han handskas med sjukdomen i vardagen. Andreas är företagsledare och van entreprenör, men känner att han i framtiden vill lägga fokus på annat. Hans råd till dig som nyligen blivit diagnostiserad med lungcancer är:
”Ha tillit till alla positiva patientberättelser som finns i Lungcancerpodden och i Lungcancerföreningens Facebookgrupp!”
Precisionsmedicin har kommit att revolutionera cancervården de senaste åren. Det går så otroligt fort att gränsen mellan dagens forskning och behandling håller på att suddas ut. Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, arbetar både med att utveckla cancerdiagnostiken genom GMS (Genomic Medicin Sweden) och med patienter som har ärftlig blodcancer.
Gendiagnostik är krångligt att förstå. Här hjälper oss Richard att förklara hur cancerceller är uppbyggda och hur man genom genanalys kan hitta den rätta behandlingen. Han jobbar för att alla inom 5 år ska erbjudas en gensekvensering vid diagnos.
Richard utsågs till ”Årets Cancernärverkare 2022” av patientorganisationen ”Nätverket mot cancer”. Motiveringen löd:
”Richard är en verklig eldsjäl som brinner för en bättre och jämlik cancervård i Sverige och för patientsamverkan i forskning och vård.”
Tobias Larsson var bara 34 år när han fick diagnosen spridd lungcancer. Innan dess hade han haft en del konstiga besvär, bl a smärta i bröstryggen och synbortfall som kom och gick. Vården tolkade det som att han var otränad och hade problem med synen och skickade hem honom med ryggövningar och en remiss till ögonakuten. Där såg man att synnerverna var supersvullna och skickade honom vidare till neurologen, där man först trodde han fått en stroke. Men det visade sig vara en tumör i hjärnan. Tobias mamma hade då börjat undra vad som var fel, plötsligt parkerade han bilen snett, och frågade om Tobias gick på droger.
Efter många turer fram och tillbaka fick Tobias diagnosen spridd lungcancer, med tumörer i hjärna, lunga och runt ryggraden. Dessutom hann Tobias få en propp i hjärtat innan han fick påbörja behandling.
Lyssna till Tobias gripande patienthistoria som inte borde ha funnits, om vården tagit honom på allvar från början. Nu har vården anmält sig själva för försumlighet. Tobias har ändå haft tur som fått en målstyrd medicin som fungerar och han försöker att inte tappa modet. Men hans drömjobb inom polisen som han nyss hade påbörjat får vänta ett tag.
Jan Nyman, docent och överläkare från Sahlgrenska i Göteborg berättar om utvecklingen inom lungcancerområdet under 40 år – inte minst allt positivt som hänt de senaste 4–5 åren. Han berättar också om varför de flesta som får lungcancer redan är i stadium 4 och att ”Bad luck”-orsaken är vanligast hos icke rökare. Jan berättar om sin forskning inom strålbehandlingsområdet, som han fått 21 miljoner för av Cancerfonden, tillsammans med forskargrupper i Umeå, Stockholm och Lund. Strålning kombinerat med medicinsk behandling har bidragit till färre återfall och bättre behandlingseffekt. Nya analysmetoder och förbättrad diagnostik har också gjort att man bättre kan bestämma vilket stadium lungcancern är i och därmed ge förfinade behandlingsmetoder. Överlevnaden har ökat och förväntas öka ändå mer. Jan Nyman ser hoppfullt på framtiden för lungcancerpatienter!
Det är lätt att man känner oro och ångest när man fått ett cancerbesked. Hur ska jag orka? Hur kommer behandlingen ta? När kommer ett återfall? I detta avsnitt berättar Christer Bjälke, traumaspecialist och psykoterapeut, hur du kan lugna ”systemet” genom några enkla metoder. Det är också viktigt att kunna känna sammanhang och mening, vilket du får hjälp med här.
Christers råd vad som lugnar ”systemet” väldigt omedelbart (förutom djupandning och promenader):
TFT (Though Field Therapy). En stabiliseringsteknik som använder akupressur och affirmationer. Samtidigt som man knackar sej själv på olika punkter säger man motsatser som: ”Denna förskräckliga cancer – men jag har full kontroll över mitt liv”.
Läs mer i boken ”Tapping the Healer within” av Roger Callahan.
KASAM – känsla av sammanhang genom:
begriplighet (få information om sjukdom och behandlingsalternativ) – tankemässig kontroll
hanterbarhet (hur vardagen ska levas – praktisk kontroll)
meningsfullhet (känsla av kontroll över oro genom att göra något aktivt eller skriva ner tankar)
Hur du bättre coopar med sjukdomen:
Försök sätt ord på din oro och rädsla
Genom olika andningstekniker som ger lugn och en paus i oron
Hitta människor och sammanhang som gör dej trygg, kan också vara inuti dej själv!
Hur du kan trösta dej själv genom en känsla av sammanhang:
Tänk igenom ditt liv vilka möten och människor som betydd något. Skriv kanske ett brev till dem som betytt mycket (behöver ej postas).
Vad betyder du i andras ögon? Hur uppskattar andra dej? Svårt men viktigt!
Fabian Bolin startade ”War on Cancer” när han märkte hur många läsare han hade på sin cancerblogg. Här berättar han hur hans egen cancerresa blev både en kris och en inre resa han inte vill vara utan. Han anser att det psykiska måendet är lika viktigt att behandla som själva cancerbehandlingen och att man borde få två olika behandlingsplaner. Här ger Fabian sina bästa råd vad du kan göra när ditt liv är i kaos.
Eskil Degsell arbetar med anhörig- och närståendefrågor på RCC Stockholm/Gotland. Han är också anhörig till sin fru som har en malign hjärntumör. Trots det svåra har han mycket positivt att dela och efterlyser fler konstruktiva lösningar i vården. T ex verktyg för att stärka relationerna mellan vård, patient och närstående – som kan ge överlevnadsvinster och en bättre arbetsmiljö för vårdpersonal.
Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer, är en av 100 på Dagens Medicins Maktlista för tredje året i rad. Här berättar hon om hur Nätverket samarbetar med beslutsfattare för att driva igenom saker som screening, prevention och digitala riskanalysmetoder. Målsättningen är ett samhälle fritt från cancer. Och hon har inte tid att vänta!
Vad är egentligen nytt med precisionsmedicin och hur vet man vilken behandling som passar bäst? Det har jag pratat om med överläkare Ronny Öhman från Lungmedicinen i Lund. Han tycker det är roligt att jobba med lungcancer idag, eftersom fler lever längre med den målinriktade behandlingen.
Fredrik, 49 år och icke rökare, hostade i 9 månader innan han fick göra en lungröntgen. Vården var fullt upptagen med Corona. När han till slut fick sin lungcancerdiagnos var det som taget ”från ovan”. Trots jobbiga känslor ser han ljust på framtiden, mycket tack vare sina tekniker från arbetet som drog- och alkoholterapeut. Han har bl a gjort sin egen ”vårdplan”.
Här delar Fredrik med sig av sina bästa ”tips”:
GRUNDEN
Sömn: 7–9 timmar per natt
Stress: Minimera stressen. Se över vad för stress man kan ha och vad man har för verktyg för att hantera dem. Eller ta bort vissa saker.
Kost: Äter sådant som jag vet jag mår bra av, som kroppen mår bra av. Undviker rött kött men äter fågel och fisk. Mycket vegetariskt. Fokus på protein och fett. Undviker kolhydrater och kost som är surt för kroppen.
Motion: Försöker snitta minst 10 000 steg per dag. Det finns massor med forskning som visar på att motion är bra vid cancer. Joggar regelbundet.
Energi: Väljer bort människor som är energitjuvar. Jag och min resa/mål är viktigare.
MENTALT
Meditation: Försöker meditera två ggr per dag. Har målbilder/affirmationer där jag ser mig själv som frisk, positiv, glad osv.
Hopp/glädje/framtidstro: Läser på nätet och lyssnar på talböcker och poddar där fokus ligger på positivitet. Solskenshistorier. Där folk överlever sin diagnos eller har gjort framsteg. Delar med mig av min egen resa.
Sorgbearbetning: Använder de verktyg jag har använt mig av i mitt jobb. Rensar i ”själen” och ryggsäcken på allt som kan tänkas gro, eller nöter på psyket.
Känslor: Sätter ord på dem när de kommer, bra som dåliga. Flyr ej de dåliga utan står kvar i dem. Delar dem med andra utan att projicera det jobbiga på dem. Tillåter mig att vara ledsen. Flyr ej till socker, mat eller alkohol.
Negativt till positivt: Försöker alltid vända negativt till positivt. Att det finns något positivt i allt. Har också skrivit ett brev där jag tackar min diagnos för allt bra det har fört med sig för mig. Sedan är jag ju inte glad för att jag fått diagnosen. Men väljer att se det positiva i det.
Vi har pratat med kurator Johanna Joneklav, som startat webstödet www.naracancer.se om vad barnen behöver veta om cancer och död. Johanna ger många handfasta råd och berättar vilken hjälp man kan få. Co-host är Ingela Porseland som är med i Lungcancerföreningens styrelse.
Här kommer en lista över böcker, filmer och websidor som kan vara till hjälp:
Boktips! Finns på bibliotek eller i bokhandeln:
”Dom som är kvar” av Karin Salér & Siri Ahmed Bäckström (2014). För riktigt små barn med lite text och fina varma bilder (2–4 år).
”Adjö, herr Muffin” av Ulf Nilsson (2002). En tröstebok när man sörjer en älskad människa eller ett älskat djur (2–4 år). Bonnier Carlsen.
”När pappa blev Skalle-Per” av Anna-Karin Elwin Segolsson (2004). Berättar ur barnens perspektiv och berättar den sanna historien om när pappa fick leukemi (4–12 år).
”Min skalliga mamma” av Camilla Dahlson och Katarina Vintrafors (2018). Talar om sjukdomsbilden, kaos hemma men lugnt på dagis. Boken hjälper barn och vuxna att prata om otäcka saker och svåra känslor (3–8 år).
”Döden boken” av Pernilla Stalfelt (1999). Mycket tecknade bilder, frågeställningar om döden, vad händer när man dör; är det själen som flyger iväg eller blir det nattsvart? (4–12 år).
”Himlen suger” och ”Hejdå mamma” av Andreas Hasselberg och Vera Mulder (2013). Andreas bok utifrån egen erfarenhet då hans mor blev sjuk i cancer och dog när han var barn. Första boken handlar om när livet fortsätter efter begravningen. Andra boken om själva begravningen (6–12 år). Vid köp går 10 % till cancerfonden.
”Kom sol!” av Karin Ahlin (2015). Bok för yngre tonåringar, mycket text, mamma dog och livet fortsätter (9–16 år). Finns som e-bok.
”Så mycket kärlek kan inte dö” av Moni Nilsson (2018). Handlar om lång sjukdomstid och sedan begravningen (12–18 år). Finns som e-bok.
”I taket lyser stjärnorna” av Johanna Thydell (2003). Handlar om döden och om lusten till livet. Handlar om döden och om lusten till livet (12–16 år). Natur och Kultur. Finns även som film.
”Jag minns dig” Emma Dahlson och Johan Persson (2021) När du förlorat någon betydelsefull person. En minnesbok där man kan samla minnen och får lära sig mer om sorg och hur livet kan kännas efter att en person har dött. Passar barn och unga i olika åldrar, Idus förlag.
Filmer för barn och ungdomar:
Bröderna Lejonhjärta (1977)
Mitt liv som hund (1985)
Lejonkungen, tecknad (1994)
Jim och piraterna Blom (1986)
Mio, min Mio (1987)
Det magiska svärdet, tecknad (1998)
I taket lyser stjärnorna (2009)
Webbplatser:
cancerfonden.se Bra och tydlig information bl a under rubriken: Vardag med cancer i familjen. Där hittar man fler underrubriker och berättelser från drabbade familjer.
cancerkompisar.se Stöttar dej som anhörig eller vän till någon med cancer. Från 13 år och uppåt.
naracancer.se Bra information om cancer för barn och unga. Här finns bl a en frågesida och chatfunktion. Johanna Joneklav startade den tillsammans med Katrin Bartfai Jansson 2013. Nationellt webstöd med 14.000 användare/månaden. Tips på böcker och filmer.
randigahuset.se Arbetar med stöd och utbildning för att öka kunskapen om barns sorg och deras behov. Finns i Stockholm och Göteborg.
”Lungcancer har gått i bräschen för individualiserad cancerbehandling”, säger Mikael Johansson, lungcancerläkare och universitetslektor från Umeå. Han ger oss sin positiva syn på vad som hänt inom lungcancerområdet under hans 10–15 år och berättar om olika mutationer och behandlingar. Idag finns det patienter som lever länge med kronisk lungcancer och Mikael tror att det inom en snar framtid kommer att finnas ett vaccin som gör lungcancerbehandlingen ändå effektivare. Han säger att han har ett positivt jobb tack vare sina patienter:
”Jag skrattar och pratar trädgårdsodling och fjällvandring mer än jag gråter”
Varför får personer med cancer fatigue och vad kan man göra åt det? Jag har mött Carina Lundh-Hagelin, som är specialistsjuksköterska inom palliativ vård och docent och lektor vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola i Stockholm, som delar med sig av sina kunskaper. Hon har bl a disputerat om fatigue och skrivit flera rapporter i ämnet.
